Investera i fonder när du har börjat tjäna pengar

fonderBåde jag och Patrik har ganska stora investeringar i Aktier och Fonder, det var ett bra sätt för att säkerställa att få ytterligare en utdelning på de pengarna som vi hade tjänat in. Detta blogginlägg kommer dock handla om fonder, vi tar aktier en annan gång.

Fonder är något vi ständigt hör talas om i samband med investering eller sparande. Många har, mer eller mindre frivilligt, också tvingats försöka sätt sig in i frågan när man ska hantera sin premiepension. Tanken att alla ska ha en chans att öka på sina pensionspengar genom att placera dem rätt är kanske god, men det är få som är så insatta i finansmarknadens funktioner och skeenden att man faktiskt kan välja rätt placering för sin premiepension. Även om man inser vad fonder egentligen handlar om, är det svårt för gemene man att veta vilka fonder som kommer att ge bra avkastning på sikt.

Olika typer av fonder

Beteckningen fonder är egentligen ett samlingsnamn på en hel grupp bestående av olika fonder.
Det finns aktiefonder, räntefonder, blandfonder, indexfonder, fondandelsfonder, etikfonder (också kallade SRI), hedgefonder och börshandlade fonder (så kallade ETF). Var och en av dessa fonder har en egen inriktning, även om allihop har det gemensamt att de är en så kallad portfölj, eller en samling värdepapper, som ägs av många andelsägare. Fondens värdepapper kan bestå av både aktier och räntebaserade värdepapper. Alla som köpt andelar i fonden är delägare, men ansvaret för hur pengarna ska placeras överlåter man till en fondförvaltare. Man kan säga att huvudansvaret för hur stor avkastning en fond ger till stor del ligger på just fondförvaltaren, eftersom det är hans, eller hennes, skicklighet i att placera pengar som avgör hur bra fonden går. I en fond ingår aktier och värdepapper för mycket stora belopp, och man kan ha andelar i ett stort antal börsbolag.

För den som vill spara långsiktigt ses fonder som betydligt säkrare än att placera sitt sparkapital i aktier eller värdepapper själv. Eftersom riskerna sprids i en fond, blir svängningarna i regel betydligt mindre. Det finns också olika riskprofiler för olika fonder, vilket gör att man kan välja om man vill köpa andelar i en fond med lite större risk, där aktierna ligger hos nystartade eller mer osäkra företag, eller om man hellre satsar på en fond med mindre risk. För att ha en aning om hur man ska placera sina pengar för att få en bra avkastning behöver man känna till lite om hur de olika fonderna fungerar.

Vilka typer av fonder finns det?

Bland de olika formerna av fonder är aktiefonder, räntefonder och blandformer de som är mest känd bland allmänheten.

En aktiefond är en fond som, som namnet anger, placerar en stor del av sitt kapital i aktier som är börsnoterade. Alla värdepappersfonder måste ha minst 16 innehav, vilket betyder att en aktiefond alltid sprider sina risker genom att ha aktier i minst 16 olika företag, och för det mesta har man många fler än så. Den som har en andel i fonden är därigenom i praktiken också delägare i alla de företag som fonden äger aktier i. Minst 85 % av fondens kapital placeras i aktier i en aktiefond.

Räntefond är också ett begrepp de flesta hört talas om, och som många kanske också känner till.
I en räntefond placeras hela fondförmögenheten i räntebärande papper. Detta handlar bland annat om obligationer och statsskuldväxlar. Räntefonder delas in i korta och långa räntefonder. De korta räntefonderna kallas också likviditetsfonder, eller penningmarknadsfonder, och i dessa fonder placeras kapitalet i värdepapper med en kortare löptid, på högst ett år. Långa räntefonder är de som också brukar kallas obligationsfonder. Här placeras pengarna i papper med en löptid på mer än ett år. De korta räntefonderna räknas, på grund av den korta löptiden, till fonder med mycket låg risk. Å andra sidan ger de för det mesta också betydligt lägre avkastning än en obligationsfond.

En blandfond kan sägas vara en blandning av aktiefonder och räntefonder. I blandfonden investeras i både aktier och räntebärande värdepapper. Hur fördelningen av de olika investeringsformerna ser ut varierar från fond till fond, och styrs av de bestämmelser som finns hos den enskilda fonden.

Indexfonder kallas ibland för passiva fonder. Fonden, som kan vara en aktie- eller en räntefond, har som mål att värdeutvecklingen ska ligga så nära marknadsindex som möjligt. Om fonden handlar med aktier äger man aktier i olika företag som står i relation till hur företagets aktier finns representerade i index. Dessa fonder är passiva och behöver ingen aktiv förvaltning, vilket betyder att avgifterna ofta ligger lågt.

Fondandelsfonden äger andelar i andra fonder. Genom att värdepappersinnehavet sprids på flera fonder innebär en fondandelsfond lägre risk än en vanlig fond. Men, för den som vill spara i fonder är det bra att veta att denna typ av fond ofta har en högre förvaltningsavgift.

Etikfonder är fonder som tar hänsyn till miljö, sociala betingelser och liknande när man gör sina placeringar. Det kan handla om att man bara placerar i företag som följer vissa etiska regler, men kan ibland också gå ut på att man äger aktier i ett företag för att kunna vara med och påverka företaget till utveckling i önskad riktning.

Hedgefonder är fonder med friare regler än andra fonder. Huvudmålet för dessa fonder är att de ska ge vad som i branschen kallas absolut avkastning. Det betyder att de ska ge avkastning oavsett hur världens börser går. Det kan man göra på grund av att det är tillåtet för dessa fonder att exempelvis låna eller placera i optioner.

Läs vår artikel om företagande här.